The Hearing: ”Om jag får göra det här de kommande 50 åren är jag ganska lycklig.”

The HearingRinga Manner är en finsk soloartist som uppträder under namnen The Hearing. Den internationellt bevandrade unga kvinnan anländer i Madrid och Barcelona till Días Nórdicos-festivalen, som representerar nordisk kultur. Vi ville veta mer om denna begåvade artist och frågade mer om hennes tankar kring musik samt om hur det är att uppträda inför en ny publik.

Du har fungerat som soloartist sedan 2011 och släppt två album, den första år 2013 och den nyaste i våras. Hur beslöt du dig för att göra musik utan ett band?
Jag ville ta ansvar och utrymme inom musiken. Jag spelar fortfarande på min ”emoplatform”, bandet Pintandwefall, som under sin tioåriga historia jag gjort fyra LPn och färdigställer för tillfället den femte. I ett band är det oerhört viktigt att kunna ge andra utrymme, särskilt då det gäller fyra jämnstarka personer, varav alla vill skapa och uppträda. Därför tänkte jag att ett soloprojekt kunde vara mitt fria utrymme, utan att behöva kompromissa.

För tillfället är du väldigt eftertraktad både i hemlandet och utomlands. Vad tror du ligger bakom den nuvarande framgången och intresset för din musik?
Jag kan inte säga. Det har varit härligt att märka att mina texter eller kompositioner har resonerat i människor, och jag har fått massor av god kritik. Det känns också rätt att människor har hittat min musik genom att ha gått på konserter eller genom att ha hört den på radion. Då kommer på ett sätt musiken först och man skulle tro att den introduktionen är mer långvarig än någon tillfällig megahype.

Du har uppträtt utanför Finland i bl.a. Shanghai, Berlin och London. Hur har mottagandet varit där jämfört med i Finland?
Ganska likadant som i Finland för fyra år sedan då jag började. Människorna vet inte ännu något om mig, kommer till konserten, blir positivt överraskade, berättar till kompisar. Vid nästa konsert är det redan lite fler personer, de gillar vad de hör, berättar vidare, o.s.v.

Hur är det att uppträda i ett land där din musik inte ännu är så känd och folk ser dig uppträda för första gången?
Jag tar det mer som en win-win-situation. Mitt eget liveset är på ett sätt ganska enformigt, men då man följer med någon annans loops så får jag en sådan där magisk känsla, som att man inte helt förstår hur låten är uppbyggd, vilket är fint. Då publiken ser mig för första gången får de många gånger en wow-upplevelse, vilket bara bär hemåt.

Har du skrivit låtar på finska? Vilka utmaningar möter en finländsk artist som vill göra sin musik känd utomlands?
Nej det har jag inte. Finska har aldrig känts som mitt kreativa språk. Det är på något sätt för nära, och jag får inte till de nyanser jag vill. Den största utmaningen är de geografiska avstånden, tidigare även byggande av kontaktnät. Nu känns det som att man även i Finland börjar ha ett kontakter till europeiska kollegor, vilket underlättar resandet. Minsta lilla samarbete för att få spela utomlands hjälper, även Días Nórdicos.

Med hurdan fiilis kommer du att uppträda inför en spansk publik? Känner du till de andra banden som ska uppträda sedan tidigare?
Jättebra känsla, jag förväntar mig ingenting, det är bara underbart att äntligen få se Spanien. Jag har inte bekantat mig med de andra banden mer än genom Spotify, men de verkar riktigt bra.

Du släppte ditt senaste album Adrian i år. Vad är ditt budskap i skivan och hur kom du fram till namnet i fråga?
Jag visste skivornas namn redan innan jag hade gjort låtarna. Den första skivan Dorian, den andra Adrian, samt trilogins någon gång avslutande verk Demian har alla fått inspiration från skönlitteratur. Idén till Adrian föddes då jag läste Stephen Frys bok The Liar. Till varje skiva har jag också fiktiva personer i mitt huvud, vars egenskaper jag försöker förmedla till musiken och känslan.

Hur ser din framtid ut i musikvärlden?
Om jag får göra det här de kommande 50 åren är jag ganska lycklig.

Se intervjun med The Hearing under festivalen Días Nórdicos och lyssna på hennes musik i vår Spotifylista!

Intervjun får publiceras med lov från Finlands Madridinstitut.

Meny