I den uruguayanska staden Fray Bentos finns en kommunal skola som stolt bär namnet Republiken Finland. Flickorna och pojkarna från denna skola genomför ett utbyte med elever från den finska skolan Mansikkamäki i Kouvola, vilket har bidragit till nya kunskaper samt höjt nivån på engelskan. Vi intervjuade Gabriela Colet, lärare vid den uruguayanska skolan, som har varit involverad i utbytesprojektet sedan 2017, samt Pilar Schettini, chef för denna utbildningsinstitution.
Hur kom samarbetsprojektet Vi sträcker ut vår blick i världen till?
Den 12 maj 2017 fick vår skola namnet Republiken Finland. Vänortsprojektet uppstod av behovet att undersöka det avlägsna och mystiska land som vår skola nominerats till, som vi hade hört talas om sedan då UPM-anläggningen installerats i vår stad. Då vi lärde oss om Finland, dess kultur, vanor, seder, klimat och språk; blev vi väldigt fascinerade och intresserade över det finska utbildningssystemet samt förträffligheten som den kännetecknas för. Hur är det möjligt att Finland ofta ses som en förebild då det kommer till utbildningsfrågor? Hur kunde vi göra så att våra barn fick samma möjligheter? Det var så vi såg möjligheten, med hjälp av boken This is Finland, skriven av Aino Havukainen och Sami Toivonen och donerad av Finlands ambassad i Uruguay, att dela informationen från boken med barnen, på engelska, vilket även är det andra språket i vår institution. I första hand var aktiviteterna inriktade till eleverna i 5:e och 6:e klass, där boken arbetades fram genom olika workshops med hänsyn till nivån på behärskning av engelska. Vårt mål uppnåddes: barnen kunde läsa samt kommunicera på engelska. Det var då vi beslöt oss för att genomföra ett vänortsprojekt med en eller flera skolor i Finland, vi såg projektet som en öppen dörr till kommunikation och förståelse. Projektet blev att kallas ”Vi sträcker ut vår blick i världen”. Vissa skolor i Finland övervägdes, ett av kriterierna i valet av vänskolan var att det geografiska sammanhanget skulle likna staden Fray Bentos samt att det skulle finnas en liknande UPM-anläggning. Vi beslöt oss för att välja en skola i staden Kouvola, det var då vi började utbyta e-postmeddelanden mellan lärarna.
Vad handlar projektet om?
I första hand var projektet fokuserat på ett utbyte mellan elever på Mansikkamäki (Kouvola) skola och barn i vår skola. Planeringen genomfördes av lärarna, det ordnades olika virtuella möten och utbyte av information via e-post eller genom videoinspelningar. Vi delade både personlig och kulturell information från båda länderna. Sedan med praktikanternas ankomst från Finland, fulländades arbetet och man fann motivation för eleverna att öva på det andra språket i deras hemskola. Praktikanterna fungerade också som medlare mellan Kouvolaskolan och våra elever. Vad som önskades med detta projekt var att öka motivationen hos eleverna, generera meningsfullt och kontextualiserat lärandet som skulle leda en konceptuell förändring hos barnen. Fastän barnen inte rest så öppna språket dörrar till nya kulturer.
Vilka resultat har det gett hittills?
Från 2017 till 2019 kan man se att barnen har förbättrat sin engelska nivå avsevärt, främst då det kommer till förståelse samt tal, som var de svagaste punkterna fram till dess. Barnen lärde språket nästan flytande helt självständigt. Behovet av att kommunicera gynnade dess användning. Från och med 2020 på grund av pandemin och brist på praktikant i skolan ledde det till en bristande motivation hos eleverna och gruppen, eftersom aktiviteterna tog plats virtuellt som ibland kan ses som en aning utmanande. År 2021, i och med hybridmetoden och förändringar i gruppen, återupptogs projektet med uppmuntran från hederssekreteraren för Finlands konsulat i Uruguay samt delegat för Finlands Iberisk-amerikanska institut, Tarja Laaksonen, som har varit en expert och initiativtagare till projektet sedan starten. Laaksonen omplanerade projektet så att det skulle ta till hänsyn den nya verkligheten i Uruguay och Finland. Från vår skola började vi på ett nytt projekt, ett utbyte mellan finländare som bor i Paso de Los Toros, och vi lyckades skapa en kommunikationslänk på engelska med eleverna från båda parterna.
Vilka kulturella skillnader har ni observerat?
Skillnaderna som kommit fram när det gäller de materiella och mänskliga resurser är märkvärdiga. I Finland är pedagogiken samt familjernas engagemang helt toppklass. Dessa faktorer främjar till en utmärkt utbildning. Vår skola på andra sidan är en del av ett mycket ogynnsamt sociokulturellt och ekonomiskt sammanhang, med otillfredsställda grundläggande behov och där familjen inte ser utbildning som ett främjande av förändring och framsteg. Detta projekt har väckt en oro hos en del av eleverna om deras fortsatta utbildning. Flera ser utbildning i ett annat land som en möjlighet till en bättre karriär.
Hur ser eleverna på er skola på Finland?
Våra studenter ser Finland som ett avlägset, kallt land, men med flera möjligheter till en god framtid, som främjas av kvalitetsutbildning som dessutom ges till alla medborgare.
