Utbildningsstyrelsen i Finland lanserades i augusti 2015 nya rekommendationer för modell bokstäver, numrera och märkena. Alfabet tas i bruk den 1 augusti 2016 och beslutet har veckat diskussion om ändringens nödvändighet. Finlandsinstitutet i Madrid kontaktade undervisningsråd Minna Harmanen för att få veta varför den nya alfabet är nödig.
Utbildningsstyrelsen i Finland lanserades i augusti 2015 nya rekommendationer för modell bokstäver, numrera och märkena som tas bruk år 2016. Varför och vad eftersträvar ni med den nya modellen?
Vid planering av läroplanen för den grundläggande undervisning år 2012 ifrågasattes riktning för modersmåls och litteratur inlärning och speciellt om man ska besvara två skrivningsformer. I Finland lär eleverna textning från första årskursen och skönskrivning från andra årskursen medan i många andra länderna lär eleverna bara en form att skriva. Trotts det brukar eleverna i de högre årskurserna och studentsskrivingar använda textning i stället för skönskrivande. Behov att ändra bokstäver, numrera och tecken kom från olika håll och man ville bland annat återgå att skriva nummer 7 med ett tvärstreck. I matematik liknade nummer två och bokstav z varandra, samt nummer 1 och litet l-bokstav blev ofta missförstått.
Hur kom ni fram till de nya bokstäverna? Hur kommer bytet att påverka elevernas handstil?
Modell alfabet når också finlandssvensk, romansk och samiska (nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska) som tidigare inte ha haft modellbokstäver. Alfabet är beställt av typograf Jarno Lukkarinen och prov testades i tiotals skolor runt Finland. Genom feedback bearbetares och finslipades de nya alfabet. I det nya modell bokstäverna finns det mera runda former och det är en aning lutade på höger för att främja flytande skrivning. Bokstäver kan sedan i skrivningen bindas till varandra men skönskrivning i sig undervisas inte skilt. Personliga handstilar kommer inte att försvinna men vid textning blir skrivning lättläsligare. Det är viktigt att barn lär sig ett sätt att skriva ordentligt. Målsättning är att eleverna lär sig snabbare att uttrycka sig skriftligt och börja skriva sina egna texter dvs. innehållet av texter blir viktigare än utseende av bokstäver. I stället för vackert ritade bokstäver borde skribenterna lära att dekorera sin text med språkbilder och retorik.
Finlands utbildning är beundrat också i de spanska talande länder tack för PISA framgången. Kommer ändring noteras och speciellt kopieras också i andra länderna?
Det har väckts intresse och samtal internationellt. Vad jag har förstått bland de internationella kommentarerna används det mera skönskrivning utomlands och i några länder skriver man t.ex. arbetsansökningar hand. I Sverige uppgav man skönskrivning redan från 80-talet. Ändring i Finland baserar framfört allt observationer på skolvärlden och elevernas kunskaper. Skolan kan inte stå som skilt kolumn i samhället och fasta ögonen på förändringar. Dagens ungdomar brukar olika mobilapparater att producera skriftliga texter och skolan ska uppmuntra skrivnings kunskaper i olika miljöer. Variation och behovet att använda lämpligt text i olika situationer är viktigt. Sociala regler i skrivning är viktiga och man ska ta i hänsyn på vilka slaggs texter man skriver till var och en och hurdan språk man använder. Användning av datorn och andra apparater som skrivmedel är viktiga i social omgång och i arbetslivet.
Inom studier och arbetslivet är god skrivningskunskaper viktiga och skrivningstekniker, kunskaper i textbehandling och tangentbord lönar att undervisa i skolan. Att ha goda kompetenser i skrivning gör arbetet flitigare och sparar företagets pengar.
Det nya bokstavs modell når också finlandssvenska, romanska och samiska. Är typografin beroende av språket eller kunde likadana skrivningsformer tas i andra länder (som t.ex. Spanien, Chile) och Finland?
Bokstavsformar är internationella trotts de är modifierade på nationella nivåer. Den nya modellen i Finland är påverkat av äldre skrivningsmodeller gjort i samband med resten av Norden. Flera fonter som används i datorn är internationellt kända, på samma sätt kunde handstils modell också enhetligas trotts det skulle ta lång tid att förverkligas.
Vad och vilka teman är aktuellt i utbildningsstyrelsen? Finns det några andra förändringar som kommer att ta plats i när framtiden?
Vi håller på att finslipa läroplan för gymnasiet som har bearbetats i år. Fokus ligger på hurdant språk inlärs och används i olika vetenskapsgren. En mångsidig kompetens i skrivning och läsförståelse av texter i de mångvetenskapliga läroområdena är viktiga. Goda läs kunskaper omfattar tolkning, producering och värdering av olika texter, samt medialäskunskap. Utbildningsstyrelsen följer och vägledar skolning och utbildning under hela skolgången, från förskolepedagogik till vuxenutbildning.
