Sami Rintala har ritat River Theatre-paviljongen för Logroño arkitekturfestival i samarbete med Finlandsinstitutet i Madrid. Sami, som bor i Nord-Norge, menar att byggnader också kan förverkligas med respekt för naturen och till och med genom att ta in naturen i arkitekturen. Vi frågade Sami vad som är aktuellt inom arkitekturen på 2020-talet.
Hur blev du arkitekt?
Min pappa ägde ett byggföretag i Helsingfors och jag jobbade där under somrarna och under mina studier. Vi gjorde alla typer av renoverings- och reparationsarbeten på gamla byggnader i centrum. Med tiden lärde jag mig att gilla arbetet, materialet, byggnaderna och atmosfären på byggarbetsplatsen. Därför vill vi även idag med mitt arkitektkontor bygga och inte bara rita hus.
Hur skulle du beskriva din arkitektoniska stil?
Stilen hittas vanligtvis genom att prata tillsammans med kunden och ta till hänsyn platsens krav. Varje projekt är värd sin egen stil. Det kan finnas ett drag i byggarbetsplatsens terräng som hjälper oss att förankra projektet och skapa en form för det. Det kan vara formen på terrängen, till exempel att skapa ett bra mikroklimat, eller en fin sten eller träd som byggnaden växer runt. Solljusvinkeln under olika årstider, vyerna, vinden och mängden regn har också sin inverkan. Byggnaden förändrar landskapet och det är bra att göra medvetna val om hur denna förändring kommer att se ut.
Hur kom River Theatre till? Var fick du inspirationen och hur kom du på idén?
Idén föddes när jag var och besökte tomten. Strukturen försöker slå sig ner vid floden och i trädens fördjupningar på ett så naturligt sätt som möjligt. Arkitektur och natur kan komplettera varandra, även om de i grunden är motsatser på ett sätt.
Har du tidigare arbetat i Spanien, Portugal eller Latinamerika?
Jag har arbetat och undervisat i Brasilien, Chile, Cuba, Puerto Rico, Málaga, Spanien och Porto i Portugal. I Portugal byggde vi en portvinsbar på gatan Matosinhos. Det blev en tvåvånings- och träbyggnad med bar i nedervåningen och sittplatser i övervåningen. I Málaga gjorde vi en träpaviljong i parken där besökarna kan sitta i skuggan under träden. I Chile, Brasilien och Puerto Rico har jag hållit workshops, under vilka vi byggde mindre saker, gjorde landkonstverk samt hade föreställningar.
Hur återspeglas kultur i arkitektur?
Kultur påverkar intuitivt konceptet. I detta arbete väntar vi ofta på den färdiga produkten och ser sedan besökarnas reaktion. Arkitektur är en omfattande upplevelse i ett rum, och associationer uppstår med alla sinnen. Det är svårt att förklara kopplingen mellan den lokala kulturen utan denna upplevelse.
Vilka tror du är de framtida trenderna inom arkitektur?
Ekologi, samarbete, radikalt experimenterande, att bryta ner för stora enheter och strukturer till enheter i människostorlek. Dessa saker är förändringar som vi måste göra om vi vill förändra byggandet till en mera ekologisk riktning. Experiment i arkitekturens skala är naturligtvis dyrt och på grund av det går förändringen långsamt, men till exempel har användningen av trä ökat, vilket är en bra sak.
Vilken typ av relation till naturen har du som finländare? Vad betyder naturen för dig?
Vietän mahdollisimman paljon aikaa Pohjoiskalotin melko koskemattomassa luonnossa kalastamassa ja metsästämässä, ja toivon, että tulevat sukupolvet voivat jatkaa samaa perinnettä. Olen aktiivisen luontosuhteen kannalla: luontoa ei suojella, vaan käytetään. Kun luontoa tuntee paremmin ja monipuolisemmin, voi sitä myös auttaa oikealla ja tehokkaammalla tavalla. Arkkitehtuuri voi olla mukana rajaamassa ja korostamassa luontokokemusta. Jag tillbringar så mycket tid som möjligt i Nord-Norges ganska orörda natur, fiskar och jagar, och jag hoppas att kommande generationer kan fortsätta med samma tradition. Jag är för ett aktivt förhållande till naturen: naturen ska inte skyddas, utan användas. När du känner naturen bättre och mer mångsidigt kan du också hjälpa naturen på mera rätt och effektivare sätt. Arkitektur kan vara med och avgränsa och betona naturupplevelsen.
Vilka finska arkitekter eller byggnader skulle du rekommendera att lära känna till?
Till Olavi Koponens och Juhani Pallasmaas arbeten, och framför allt till den senares tänkande och författarskap. Olavi Koponen är känd för sin uppfinningsrika träarkitektur, medan Juhani Pallasmaas fenomenologiska tänkande är grunden för mitt kontors filosofi.
Foto: Tommaso Nova
