hombre trabajando delante de un portátil

Fernando Nieto Fernández: arkitektur speglar alltid dess era

Arkitektur spelar en nyckelroll i kampen mot klimatförändringen, säger Fernando Nieto Fernández, tenure track professor i arkitektur vid universitetet i Tammerfors, som flyttade till Finland från Madrid. Hur ser han på arkitekturens framtid, och vilka är skillnaderna mellan finsk och spansk arkitektur? Fernando tipsar också om sina finska favoritresmål, vars intressanta arkitektur han rekommenderar att lära känna.

Kan du berätta lite om dig själv och din karriär? Hur hamnade du i Finland?
Jag är arkitekt och doktorerade från ETSAM-universitetet i Madrid 2014. Innan min doktorsexamen bodde jag ett år i Zürich och avslutade min avhandling, varefter jag fick en doktorandtjänst vid Aalto-universitetet i Helsingfors. År 2018 blev jag vald till tenure track -karriärvägen vid Tammerfors universitets arkitektur enhet, där jag för närvarande arbetar som professor och forskare.

Vilken typ av teman handlar dina senaste studier om?
Mitt forsknings- och undervisningsområde är byggnadsdesign. Under de senaste åren har jag fortsatt att arbeta med de forskningslinjer som växte fram ur min avhandling, som handlar om metodiken för ett gemensamt boende. Jag har också startat nya undersökningar, till exempel tillsammans med forskare/ läkaren Rosana Rubio bedriver vi en forskning som heter ”Arkitektur, gemenskap och individualitet”. I projektet tar vi reda på hur den byggda miljön påverkar upplevelserna av ensamhet och social isolering, och hur arkitektur och design kan påverka hur människor möter människor i livsrum. Vi är också intresserade av modernismens nordiska arkitektur och dess effekter på samtida arkitektur. Våra projekt kombinerar grundforskning och praktik med ett humanistiskt perspektiv och betoning som betonar arkitekturens kulturella och estetiska värden.

Du undervisar vid universitetet i Tammerfors. Hur är det att undervisa vid ett finskt universitet jämfört med andra universitet där du har undervisat?
Undervisningen på universitetsnivå har varit ganska lika vad gäller undervisningsmetoder och läranderesultat på alla universitet där jag har arbetat, både i Spanien och i Finland. I Tammerfors och i Finland i allmänhet är arkitekturstudierna ganska generella och fokuserar särskilt på praktiken. I allmänhet lär man inte ut de mest tekniska aspekterna av naturvetenskap, som att beräkna strukturer eller att uppföra byggnader, även om de är en del av läroplanen i Spanien. Tammerfors institution för arkitektur har tre studielinjer i magisterfasen, som bygger på vår forskningsinriktning och som studenterna kan välja sina egna. De håller på med byggnadsplanering, byggnadsarvsförvaltning och samhällsplanering. Byggnadsdesignens roll är viktig inom alla områden, eftersom de flesta kurser och workshops är praktiska och utnyttjar studenters aktiva roll och deras egna projekt som en nyckelinlärningsmetod (learning by doing). Vi försöker använda forskning för att stödja undervisningen så mycket som möjligt, varför fler och fler studenter orienteras mot forskning och den akademiska världen. De flesta utexaminerade vill dock arbeta på arkitektkontor eller självständigt som arkitekter.

Vilka är de största skillnaderna mellan finsk och spansk arkitektur?
Både finsk och spansk modern arkitektur är av särskilt hög kvalitet. Det finns en handfull arkitektbyråer i Finland som gör internationellt förstklassig arkitektur, oavsett om det nästan alltid är offentliga byggnader ritade genom arkitekttävlingar eller privata uppdrag. Naturligtvis har den nordiska arkitekturen vissa naturliga skillnader jämfört med den sydeuropeiska arkitekturen, såsom utrymmens kompakthet och en mer exakt avgränsning mellan inomhus- och utomhusutrymmen. I Spanien tillåter klimatet byggandet av ett slags mellanrum mellan inomhus- och utomhusutrymmen, vilket inte är så typiskt i Finland. Dessutom är användningen av trä som byggmaterial i inomhus- och utomhusutrymmen, och i allt högre grad även i strukturer, mycket typiskt i Finland, både i offentliga utrymmen, hem och även i gemensamma utrymmen.

Hur ser du på framtidens arkitektur? Vilken roll har den ekologiska hållbarheten i framtiden?
Arkitekturens framtid ser ljus ut, särskilt på grund av politiska förändringar, som till exempel i Spanien har lagar som reglerar byggkvaliteten just godkänts. Arkitektur som vetenskap kombinerar en mängd olika aspekter (tekniska, materialrelaterade, funktionella och estetiska), för vilka kulturella och sociala värden också är viktiga. Det är viktigt att förstå att vi bara har en planet och begränsade naturresurser. Arkitekter måste förstå hur stor roll vår disciplin spelar i miljöfrågor och kampen mot klimatförändringar. Arkitektur speglar samhället och dess era och är förknippad med värderingar som går utöver enbart praktiska behov. Arkitektutbildningen kombinerar teknik och humanism, därför har vi förutsättningar att delta i många slags diskussioner. Oavsett hur yrket utövas (design, forskning, offentlig förvaltning eller privat sektor) är det vår plikt att utveckla idéer som på ett holistiskt sätt kan lösa dagens och även framtidens utmaningar.

Vilka byggnader tycker du är pärlor inom den finska arkitekturen?
Praktiskt taget alla Alvar, Aino och Elissa Aaltos verk är onekligen i en klass för sig. En del av dem är ovärderliga om vi vill förstå utvecklingen av både finsk och europeisk arkitektur i allmänhet under 1900-talet. Förutom Aaltos inflytande vill jag lyfta fram en handfull av deras samtida arkitekter, som inkluderar, för att nämna några, Kaija och Heikki Siren, Raili och Reima Pietilä, Aarne Ervi, Pekka Pitkänen och Aarno Ruusuvuori. Dessa arkitekter skrev historia samtidigt som Aalto och de europeiska avantgarderna i modernismens första och andra fas. Det finns arkitektoniskt betydelsefulla platser i nästan alla de största finska städerna, men särskilt i Helsingfors och Tammerfors. Om jag skulle behöva välja några exempel utanför Aaltos produktion kan det vara Viljo Revells, Heimo Riihimäkis och Niilo Kokos Lasipalatsi (1935) i centrala Helsingfors och Aarne Ervins Porthania (1957) som tillhör Helsingfors universitet.

Du är också chefredaktör för tidningen Casa Internacional. Vad är temat för numret tillägnat åt Finland?
Nummer 188 av tidningen Casa Internacional är tillägnad åt Finland, det är därför vi har valt 12 bostadshus byggda av finska arkitekter från detta århundrade. De utvalda husen ligger mestadels mitt i naturen, några av dem ligger på så avlägsna platser på små öar att de bara kan nås med båt. Vissa ligger däremot närmare städer, främst i Helsingfors. Alla kopplar de sina invånare till naturen på ett intressant sätt genom arkitektur.

Vilka arkitektoniska platser rekommenderar du att besöka i Finland? Vad är din favorit?
Bland klassikerna rekommenderar jag att besöka Oiva Kallios Villa Oivala (1924) på ön Villinki i Helsingfors, Aarno Ruusuvuoris utställningscenter WeeGee (1967) i Esbo, Pekka Pitkänens Heliga korsets kapell (1967) i Åbo och Sirenernas kapell i Otnäs (1958). När det gäller de offentliga byggnaderna från vår tid rekommenderar jag att bekanta dig med Åbo stadsbibliotek (2007) och den senaste, Helsingfors universitets Tänkhörna (2017), båda verk av JKMM arkitekterna.

Meny