Bildkonstnären, forskaren och läraren Miguel Sbastida (Madrid, 1989) har spenderat två veckor i ett residens i byn Ii nära Uleåborg. Sbastida har aldrig förut varit i Finland och har under Artbreak-residenset valt att låta platsen överraska honom. Han har framför allt påverkats av naturens betydelse i Finland och hur stark finländares relation är till friluftsliv.
Vilka förväntningar hade du före du kom till Finland? Stämde de överens med verkligheten? Har du upplevt något som överraskat dig?
Jag kom till Finland med tanken att lära mig om den lokala växtligheten och forska i det arktiska områdets flora som en bologisk markör för klimatförändringen. Men egentligen bestämde jag mig redan före jag reste att låta platsen föra och överraska mig. Ibland besöker vi ställen med förutfattade meningar vilket påverkar hur vi upplever tiden och våra möjligheter där. Jag har blivit positivt överraskad av vikten av naturen och hur stark relation finländare har till friluftsliv, fiske och långfärdsskidande. Vädret är aldrig ett hinder och finländare tar till vara på allt som naturen har att erbjuda.
Hur har residenset i Finland påverkat din kreativitet och ditt sätt att jobba med konst? Vad tar du med dig från din upplevelse i Finland?
Förutom att lära mig om naturen och knyta kontakter med viktiga forskare har jag satt min tid på att uppleva finsk konst och lära känna konstkretsen i Uleåborg. Det verkar som att de ekologiska frågorna jag behandlar i mitt arbete och andra konstnärers intressepunkter har mycket gemensamt. Jag reser snart till Lappland för att spendera två dagar i polcirkelns strövområde. Där hoppas jag få andas frisk luft, lära mig om platsens geologi och dokumentera några av områdets viktiga växter.
Har du jobbat tillsammans med Antti J. Leinonen? Hur har ert samarbete fungerat?
Jag har njutit av att spendera kvalitetstid med Antti (i bild) och har varit med då han arbetat under ett par dagar. Han har lärt mig om fiske, jakt och livet på landet. Vi har bastat, ätit lokal mat och plockat svamp. Men min tid här har också gått ut på att upptäcka hur mitt arbete reagerar på platsen och efter det har vi funderat hur mina och Anttis upplevelser kan förenas eller hitta en gemensam kontaktyta under de kommande året. Två veckor är en kort period för att påbörja projekt så vi har spenderat tiden med att dela med oss av våra idéer. Vi måste ännu fundera hur vi kan binda samman dem.
Du bor i en by nära Madrid, och residenset har också tagit plats i en by, den här gången i Finland. Finns det likheter och olikheter om du jämför de två olika byarna?
Den största skillnaden har varit floran och orografin. Mitt hem ligger i en by med medelhavs- och inlandsklimat omgiven av berg medan Ii är belägen i ett subarktiskt område med plan lermark vid kusten. En sak som fascinerar mig är tanken på hur denna lummiga natur slumrar under ett täcke av snö och polcirkelns mörker på vintern. Det är något som väcker min fantasi och som jag hoppas kunna forska i mitt projekt. Det som de här byarna har gemensamt är fridfullheten och möjligheten att tänka och göra saker som inte är möjliga i städer.
Miguel Sbastida forskar inom ekologisk kultur, geologiska fenomen och frågor som berör förfallet av miljön genom installationer, platsspecifika performanser och videor. Det här konstnärsresidenset är en del av Finlandsinstitutet i Madrids UOMA-projekt som hör till Uleåborg2026-kulturårets program och strävar till att förena Finland och Spanien genom konst.
