Finlandsinstitutet i Madrid medverkar i Uleåborg2026:s kulturprogram med ett projekt som förenar två av Europas gränsland. I institutets projekt träffar en finsk och en spansk konstnär varandra och arbetar tillsammans i residens, först i Spanien och därefter i Finland. Detta händer för första gången redan på våren 2024 då fotografikonstnären Antti J. Leinonen från Ii anländer till Spanien för att arbeta tillsammans med den spanska konstnären Miguel Sbastida. Under kulturhuvudstadsåret 2026 visas resultaten av dessa samarbeten i Uleåborg och under år 2027 i Madrid.
Uleåborg2026 är en gemensam möjlighet för 40 kommuner
Europas kulturhuvudstad valdes för första gången år 1985. Kulturhuvudstadsprogrammet framhäver konstens och kulturens betydelse inom stadsutvecklingen. Programmet stöder städernas drag- och bromskraft och bygger samarbeten över Europa. I början lyfte programmet fram redan kända kulturstäder, så som Aten och London. Tanken var att presentera städerna och verksamheten som redan pågick där. Nuförtiden fokuserar verksamheten på att framhäva dessa mindre kända men potentiella platser. Som norra Finlands huvudstad hör Uleåborg till en av dessa platser. Uleåborg utgör ändå inte kulturhuvudstaden själv: sammanlagt 40 andra kommuner i Norra Österbotten, Kajanaland och Meri-Lappi medverkar också i projektet.
I centrum av Uleåborg2026-projektet finns idén om en kulturell klimatförändring. I praktiken innebär det fokus på områdets potential: inför kulturhuvudstadsåret byggs nya upplevelser och erfarenheter, men huvudmålet är ändå att åstadkomma en långvarig påverkan. Uleåborg2026 för med sig glädje, skoj och nya sätt att tänka på och förstå människor. Runtom i världen är Uleåborg känd för sin expertis inom teknologi men nu vill staden satsa på att inför hela världen lyfta fram sin kunskap inom kultur. ”Vi utvecklar ett rikare kulturliv i Uleåborg och närområdet. Också här i norr är det möjligt att uppleva världsklassiga kulturupplevelser, som man kan medverka i både från när och fjärran. Kulturen skapar välmående och delaktighet som är viktigt i denna tid”, berättar Hyvönen.
Den europeiska identiteten är närvarande i alla projekt
Fastän största delen av evenemangen geografiskt tar plats i norra Finland medverkar också aktörer från andra delar av världen. Den europeiska identiteten framträder på ett konkret sätt genom internationella nätverk och aktörer men också genom projektens allmänna europeiska teman. I Uleåborg2026:s programansökningar uppmuntrades aktörerna till att hitta samarbetspartners redan i ansökningsskedet och detta syns redan i projekten. I vissa projekt är huvudaktören internationell, som i Finlandsinstitutet i Madrids fall. I andra är huvudaktören en uleåborgare men den ursprungliga idén kan ha kommit från en partner som kommer någon annanstans ifrån. Internationalism innebär ett konkret samarbete mellan olika länder och kulturer, men det innebär också föreningar mellan nord- och sydeuropeiska idéer.
Programidén som institutet presenterar valdes år 2022 via den öppna ansökan. Den öppna ansökan genererade 274 ansökningar från 20 olika länder och gav alltså upphov till ett stort internationellt intresse. ”Finlandsinstitutet i Madrids projekt uppfyller programhelheten på ett fint sätt. Vi tyckte också det var intressant hur projektet förenar de europeiska gränserna”, berättar Hyvönen. Då europeisk kultur och konst syns i Uleåborg får Uleåborg också synlighet i Europa. Det sker alltså en växelverkan.
Kulturen förenar människor
Kulturhuvudstadsåret görs för människor, inte bara för görandets skull. Med hjälp av konsten och kulturen hittar människor nya sätt att tänka, förstå och kommunicera. De för också med sig glädje och välmående. ”Detta framhävs speciellt i dessa tider vi nu upplever i Finland, Europa och hela världen”, säger Hyvönen. ”Kulturen har förmågan att förena människor över sociala bubblor, polarisering, konkreta och abstrakta gränser. Kulturen är en drivkraft som för med sig hopp och mening i människors liv.”
Kulturprogrammet för Uleåborg2026 bjuder in människor att trivas men också att upptäcka nya perspektiv på sig själva, samhället och världen. ”Vi gör kulturprogrammet tillsammans med publiken. Målet är att människor ska få uppleva en roll utöver åskådarrollen under evenemangen. Det är meningen att verksamheten ska möjliggöra att människor kan medverka på olika sätt och också göra själv. Hur programmet till slut ser ut är i våra allas händer”, säger Hyvönen
Nordiskheten som superkraft
Då Hyvönen talar lyfter hon vid många tillfällen det speciella i det nordiska området. Uleåborg2026-området är kanske inte kännt som en av Finlands främsta turistorter men det händer ändå mycket i området. På Karlö är konsten och kulturen närvarande året om och Kuhmo kammarmusik firades för 50:e gången år 2020. ”Vi hoppas att Uleåborg med hjälp av kulturhuvudstadsåret får en större synlighet och en plats på världskartan som ett levande kulturområde. Vi vill vara kända för vår öppenhet, tillgänglighet och vårt avslappnade sätt. Det nordiska och kvalitativ kultur utesluter inte varandra på något sätt: här finns upplevelser och saker att göra i världsklass. Men de går att göras på vårt nordiska sätt!” säger Hyvönen glatt.
