Kari Korkman är en av de mest inflytelserika personerna inom finsk design. Han är grundare och verkställande direktör för Helsinki Design Week-festivalen samt medlem i Finnish Glass Biennalens rådgivande grupp. Finlandsinstitutet i Madrid har intervjuat Korkman, vars motivation alltid har varit att föra samman olika aktörer inom branschen, eftersom han tror att idéer uppstår genom möten och interaktion. I intervjun berättar han om värdet av finsk design, internationella trender och branschens framtid, där designers roll fortfarande är viktig, även om den är i ständig förändring.
Helsinki Design Week är Nordens största design- och arkitekturfestival. Kan du berätta mer om dess mål och internationella relevans?
I år firar Helsinki Design Week (HDW) sitt tjugoårsjubileum, och sedan starten har det varit ett mångsidigt evenemang. Målet har alltid varit att samla kreativa yrkesverksamma från olika områden, eftersom vi tror att idéer och nya synsätt uppstår i gränslandet mellan olika branscher. Vi känner att vi har uppfyllt vårt uppdrag när vi hör att människor och företag har hittat varandra på vår stadsfestival. Under decenniernas lopp har fokus i allt högre grad riktats mot att bygga gemenskaper. De samarbetsnätverk som HDW har skapat är exceptionellt omfattande även på internationell nivå: de omfattar alla aktörer som använder design i det finska samhället. Stadsorganisationer, skolor och universitet, kulturinstitutioner, företag inom den kreativa sektorn, handel, industri och ministerier – alla är en del av Helsinki Design Week.
Finnish Glass Biennale hölls också för första gången 2025, och du är medlem i dess rådgivande grupp. Berätta kort om glasbiennalen och vilken roll glas har i finsk design?
Efter HDW-festivalen expanderade vi till staden Raseborg genom att etablera Fiskars Village Art & Design Biennale. Finnish Glass Biennale, som hålls i Riihimäki, Nuutajärvi och Iittala, är en naturlig fortsättning på denna utveckling. Varje kulturfestival som vi har grundat eller samarbetar med inspireras av de unika elementen i regionen eller orten. Finlands rykte inom design växte betydligt under 1950- och 1960-talen tack vare framgångar inom glaskonsten. Den finska glasbiennalen bygger vidare på arvet från den finska glasblåsarkonsten och syftar till att höja profileringen av området och förbättra dess verksamhetsförutsättningar.
Vilka är enligt dig de viktigaste egenskaperna och värdena i finsk design?
Om finsk design var så speciell att den stack ut från resten på den globala marknaden skulle det vara en betydande konkurrensfördel. Tyvärr är det inte längre fallet. Över hela världen försöker man designa nya produkter som är hållbara, tidlösa, enkla, tydliga och respektfulla mot materialen. Vår styrka ligger i våra värderingar – de spelar en avgörande roll, särskilt nu när världen står inför flera kriser samtidigt. Finland har en fungerande demokrati, vi är medvetna om vårt sociala ansvar och vi förstår vikten av utbildning och innovation.
Vilka är enligt dig de viktigaste trenderna inom design i Finland och internationellt just nu? Har finländsk design förändrats jämfört med arvet från Alvar Aalto och Tapio Wirkkala, till exempel?
Jag nämnde värderingarna i mitt tidigare svar. Jag vill tro att de blir allt viktigare bland upplysta konsumenter och företag som köper designtjänster, både i Finland och på andra håll. Globaliseringen har delvis nått sitt slut, och tillverkningsindustrin återvänder till områden som den en gång lämnade. En naturlig följd av denna utveckling är att användningen av designers och planerare inom industriella områden ökar.
Hur ser du på framtiden för design i Finland och internationellt?
Även om jag nämnde tillverkning i mitt tidigare svar kommer det inte längre att vara en betydande källa till sysselsättning för designers i framtiden. Nyutexaminerade kommer att rekryteras av stora serviceorganisationer som banker, försäkringsbolag och skatteförvaltningen. Designers behövs nu och i framtiden för att dra nytta av digitaliseringen i utformningen av bättre användargränssnitt, serviceupplevelser och hela system.
Känner du några designers eller arkitekter från Spanien, Portugal eller Latinamerika? Vilka skulle du lyfta fram?
Jag känner till ganska många, men i den här intervjun vill jag lyfta fram två av mina goda vänner som är designers från Madrid. Pedro Feduchi är tredje generationens arkitekt, lärare och en utmärkt möbeldesigner. Alvaro Catalan de Ocon är en exceptionellt visionär, innovativ och djärv designer vars internationella karriär har varit fantastisk att följa på nära håll.
Vilka finska design- och arkitekturproffs, stigande stjärnor eller verk skulle du rekommendera folk att kolla in?
När det gäller arkitektur kan jag nämna Nervin Architects, där Antti Soini, Leo Lindroos och Tuuli Kanerva arbetar. Jag blev mycket glad över att se utställningen 10 Days of Summer med finska designers på 3 Days of Design i Köpenhamn, där Aino Michelsen, Aleksi Peltonen, Antrei Hartikainen, Elisa Defossez, Henri Judin, Jonas Lutz, Pinja Koskelin, Rasmus Palmgren, Salla Luhtasela, Samuli Helavuo, Studio Tolvanen, Tatu Laakso och Ville Auvinen presenterade nya designs. Finland har en enorm potential tack vare sitt respekterade designarv och sin utmärkta designutbildning. När alla bitar faller på plats uppstår internationella framgångssagor, såsom designbyrån Aivan, som har vuxit till att bli marknadsledande inom båtdesign.
